Erfarenheter, tankeskärvor och intuitioner

Växla läsläge

För en tid sedan skrev jag en text med namnet Ett försök till filosofiskt collage. Denna text är skriven i samma anda men dragen ännu längre mot det absolut minimalistiska och fragmentariska. Någon kanske skulle säga att jag med mitt sätt att skriva denna gång är på väg att tappa greppet om mig själv som ”rationell filosof”, och kanske är detta också på sätt och vis sant. Mitt livs hela rörelse går i riktning mot bildkonsten och det ordlösa, och som jag också skrivit många gånger förr, inte minst i min andra bok Född 1964 – Profetiska skrifter, har jag också länge lidit av en ”intellektuell trötthet” som jag heller aldrig velat dölja. Faktum är att, när jag tänker på saken, så har nog alltid dessa dubbla strömmar i mig varit verksamma. Denna min dragning mot helt andra saker än vetenskapen, logiken, lärdomsvärlden och det helt igenom rationella, och min leda på all ”träaktig rationalism” som aldrig lyckas fatta det sublima och absolut giltiga i känslor och intuitioner. Minnesbilder från min skoltid och uppväxt dyker upp när jag skriver detta. Jag, ett barn, en ung pojke och en ung kille, som hänger trött och uttråkad över sin skolbänk när det kommer till ämnen som matematik, fysik och kemi, men som lever upp när han får teckna, måla, musicera och sporta, och som blickar förundrad och genomskådande på vuxenvärlden när han ser att ord, ansiktsuttryck och handlingar inte hänger ihop med varandra. I själva verket är det nog t o m så att hela mitt livs ”grundplåt” finns skrivet i dessa korta rader, och att denna grundplåt gäller än idag. Jag är helt enkelt bara den jag är, och inga stormande erfarenheter och förändringar i mitt har lyckats förändra detta. Och nu går jag alltså bara ännu ett steg längre på den väg som hela tiden funnits som en förutsättning i mitt hjärta, och lycka är det jag känner i det. Det säger jag nu också med åtta böcker liggandes på mitt vardagsrumsbord: The grand tour – Travelling the world with an architect’s eye, Michelangelo – The complete paintings, sculptures and architecture, Vincent van Gogh – The complete paintings, Leonardo da Vinci – The graphic work, Caravaggio – The complete works, Tankens utåtvändhet – George Henrik von Wright som intellektuell, Towards a new architecture – Le Corbusier, A world history of art, och Factfulness – Tio knep som hjälper dig att förstå världen – Hans Rosling med Anna Rönnlund och Ola Rosling. Kan inte nog understryka vad som ligger i att just dessa böcker ligger framför mig på mitt vardagsrumsbord just nu, och min text följer också av detta. Alltså i ännu en bekännelse om konstens betydelse för världen och i mitt eget liv, och i ett försök att med just ”fragment” skapa medvetenhet om den komplicerade värld som vi alla är satta att leva i. Jag dröjer nu också vid ordet medvetenhet. Hela mitt skrivande har som de som följt mig sett handlat om att försöka öka förståelsen om och betydelsen av de frågor som rör andlig utveckling, något som jag inte heller avser att släppa taget om i denna text. Men nu avser jag alltså att framställa min sak i den kortaste tänkbara form, i en extrem minimalism och bildmässig tydlighet. Vi får se om det funkar, om någon fattar vad jag verkligen menar och vill få fram. Under alla omständigheter är detta det uttryck jag nu valt och det avspeglar den fas jag nu är inne i. Som ett uppbrott från en långt driven rationalism till förmån för det minimalistiska och bildmässiga. Kanske blir detta också min ”elakaste” text. Jag känner nämligen att formen ger mig möjligheter att uttrycka min mest ”brutala” kritik på det mest tydliga sättet. Kritik utan chans till förtydligande, reservationer och förklaringar, om ni fattar vad jag menar. Nå, hur det än är med det, ingen planmässighet finns denna gång. Fragment var det. Det gäller även själva formen.

….

Sista åren har inneburit en ökad kunskap om Martin Luther King för mig. Min kärlek och respekt till honom bara ökar. I själva verket har den kommit att bli oerhörd.

….

Min sorg över vad som händer i Katalonien och Spanien är oändlig. Colossus vandrar genom Spanien igen, och Goya skulle ha vänt sig i sin grav. Fascismen är på frammarsch i Spanien och Stefan Löfven ger sitt oreserverade stöd till Mariano Rajoys sätt att hantera ”den katalanska frågan”. I världen finns det dom som tänker större och längre än Stefan Löfven. Två sådana människor är Naomi Klein och Noam Chomsky. Båda har haft det goda omdömet att kritisera Mariano Rajoy och den spanska centralmakten för deras agerande mot katalanerna. Stort cred till dom för det.

….

Stockholm blues var ett namn på en text jag var i färd med att skriva. Men det blev inget av den saken. Jag fann helt enkelt inte formen för det jag tänkte ta upp. Men av titeln att döma förstår ni säkert att det inte var särskilt muntra tankar jag hade att komma med. Vill jag här säga något om själva saken? Ja, att min text bl a var tänkt att handla om det svenska kulturlivet. Det blir nämligen allt ytligare. Och jag lider svårt av detta. Det är ord komna ur en filosofs mun, som försvinnande få läser. Min intellektuella isolering och ensamhet består.

….

Vistades på Twitter ett par månader under hösten-vintern. Fann hela saken till slut olidlig. Twitter riggat för att framkalla ett beroende. Twitter som en plattform för dialog, men som inte ger någon chans till verklig dialog. För kort form helt enkelt. Olidligt för en filosofisk och prövande person som mig. Och så fruktansvärt mycket elakheter komna ur tanklösa och känslokalla själar. Det enda ljuset i detta sistnämnda var att det gav mig möjligheten att se hur ondskan ser ut när den kommer ur själar som saknar all litterär förmåga. Rått, obearbetat, platt och utan djupare kunskaper om livet och världen. Givetvis sett detta tidigare, på internet och annorstädes, men här gavs det ändå möjligheten att följa detta i en ny och global form. Svenska, spanska, iranska, amerikanska, ryska elakheter etc, komna ur alla sina nationsspecifika omständigheter. Kan inte säga annat än att det lärde mig något. Vad säga? Att i alla lärdomar finns ljus. Ökad medvetenhet är ljus.

….

Den nukleära vintern kan bli verklighet. Hur många förstår vari den består?

….

När djävulen ställer frågor ger han två alternativ, Värre A eller Värre B. Tänk utanför Djävulens ramar.

….

Heter världshistoriens farligaste drog mobiltelefoner? Döm själva.

….

Jag är också en syndare.

Men jag gör så gott jag kan.

….

Upplys mig när jag har fel. Jag är inte allvetande.

….

Hur många har tänkt igenom vilka de verkliga kostnaderna för krig är? Och då menar jag självfallet inte bara de ekonomiska.

….

Människor som ägnar mycket av sin tid åt mobiltelefoner, sociala forum på internet, att sitta på café eller krogliv kommer aldrig att klara av att skapa det Michelangelo, da Vinci, Caravaggio eller van Gogh gjorde. Vi lever inte i en vacker tid. Tvärtom, människor är besatta av nonsens och mycket i kulturen har aldrig befunnit sig på så låg nivå som nu.

….

Jag ifrågasätter att Sverige någonsin skulle ha haft en bildkonstnär-målare som kan mäta sig med de absolut största. Jag tänker då givetvis på sådana konstens superstjärnor som Picasso, Caravaggio, Cézanne, Goya, Rubens, Renoire, Degas, da Vinci, Gauguin, Tintoretto, Rembrandt m fl. Men Alexander Roslin var skicklig. Och på litteraturens område står det bättre till. Jag tänker bl a på Per-Olov Enquist. Fullständigt lysande i sitt språk är vad han är.

….

Hur överlever konstnärer som vägrar kompromissa med sin konst i den här världen som mest styrs av pengar? För dom som står fast i det som djupast driver dom i sitt inre väntar i sanning ett svårt liv. Brist på pengar, brustna relationer och ensamhet är många stora konstnärers lott.

….

Såg nyligen Jan Schermans Länge leve demokratin på TV. Tyckte mycket om hans program. Äntligen någon som vågar tala om något verkligt viktigt i Sverige. Alltför sällan talar någon i Sverige om de riktigt stora frågorna på ett verkligt smart och sant engagerat sätt. Sverige kan gå förlorat på många sätt om vi inte passar oss.

….

En bok är ett konstverk. Språket är en del av budskapet i varje bok. Författare som låter sig intervjuas om sina böcker gör ofta sina verk en otjänst. Böckerna är själva budskapet och konstverket och varje försök att försöka återge det i någon annan form är dömt att misslyckas. Som författare är det bättre att tiga. Eller så kan man prata om annat.

Konsten är helig. Sälj aldrig din själ för att nå ut. Aldrig!

….

Det mest överskattade. Att bli kändis.

Det mest underskattade. Sanningen.

….

Tycker om konstnärer som också är skickliga, som inte bara presenterar en ”ide”. Det senare anser jag är att ta ”den enkla vägen”, medan den förra kräver livslångt hårt arbete. Den senare vägen förbränner till slut också sig själv, på så vis att konstnären som följer denna väg ovetandes berövat sig verktygen för att uttrycka det han eller hon vill säga. För den konstnär som kämpat hårt med sina medel och verktyg däremot, ja för han eller hon ökar bara friheten att säga vad han eller hon vill. Och på denna väg finns inget slut. Friheten är den eviga förnyelsens väg.

Detta är ett recept för förnyelse av den bedrövliga kulturella epok som vi nu lever i.

Stäng mobiltelefonerna och börja jobba igen!

Stäng mobiltelefonerna och tänk själv, fritt och oberoende av alla yttre intryck.

Stäng mobiltelefonerna och koncentrera din energi på det intellektuella och konstnärliga problem som står framför dig, och börja forska i vilka medel och verktyg som krävs för att åstadkomma det du verkligen vill.

Detta är en bra början.

Vi måste söka oss tillbaka till livets och skapandets källor för att kunna skapa något stort igen.

Vad är livets och skapandets källa?

Att meditera över.

….

Svensk kultur är fullt av kändisar som leker på TV. Jag kan bara tolka detta som att ”någon” där ”bakom” anser att detta är en bra sak. Kan det vara så att det är ägarna bakom de stora mediabolagen som ger sitt bifall till denna kulturens och tingens ordning? Kan det också vara så att detta är ett medvetet sätt att hålla borta de verkligt stora och viktiga frågorna från det offentliga samtalet?

Eller så förstår dom kanske inte bättre?

Denna min sista mening ger svaret på vad jag själv ytterst tycker om saken.

….

Så länge pacifister är en minoritet i världen kommer krigen att bestå. Och krigen består. Kan man tolka detta som att pacifisterna är en minoritet i världen?

Jorden, en våldets planet.

Vad är det vi är på väg att lämna över till våra barn?

Vilket mörker.

….

Nationalismen föröder världen. Det enda motgiftet är en global solidaritet.

Monokulturalism funkar inte. Mångkulturalism är svårt, men det är det enda alternativet.

Vad ryms för tankar bakom dessa rader?

Vad ryms för erfarenheter?

….

Jag har skrivit om detta förr, att våra sjukhus är Hus av mirakler, för tänk bara, att vi bygger stora hus, och sen proppar dom full av kunskap och pengar med ett enda syfte, att få folk på fötter igen. Det är så vackert.

Jag har jobbat länge i den svenska sjukvården, och sett på nära håll mina enastående arbetskollegor, hur fina de flesta är och hur bra jobb de gör mot våra patienter. Det är livsförändrande att vistas i en sådan miljö, inte bara för hur mycket man får lära sig om sjukdomar och mänsklig smärta, oavsett den är kroppslig eller själslig, utan också för att livsmiljön, det sociala klimatet, är så vänligt mellan oss som jobbar där. Att arbeta på ett sjukhus är därför en erfarenhet av att vi människor kan om vi vill, att vi kan enas och skapa något gott. På stora sjukhus som jag jobbat på arbetar människor med olika politiska och religiösa uppfattningar, och vi tar hand om människor med olika politiska och religiösa uppfattningar. Kort sagt, vi jobbar alla tillsammans, och vi tar hand om alla. Tänk på vad det betyder.

Själv älskar jag våra sjukhus, och jag älskar mina kollegor.

Jag hade inte varit samma människa om jag inte hade levt i denna miljö så länge som jag gjort.

….

Livet är märkligt. Ibland möter man människor som rest över ”hela” världen och som läst ”alla” böcker och som kommer ur de svåraste omständigheter, men som ändå har ”något” inom sig som är skört och troskyldigt som ett barn. Ja, det har hänt att jag mött sådana människor. Och jag känt mig som en gammal man i förhållande till dom.

Det är det där med psykologi, som kan gå t o m de mest beresta och belästa förbi.

….

Det är min erfarenhet att många människor inte är goda lyssnare. Självupptagenhet är som jag ser det ofta det som står i vägen. Det är ingen vacker egenskap.

Att komma förbi sig själv är ett stort och viktigt steg på den andliga vägen.

Ingen av oss är universums centrum.

Inte jag heller.

….

Nikolaj Berdjajevs stora teman är Friheten och Skapandet. Svenska folket skulle behöva läsa honom.

….

Om ekonomi har jag skrivit alltför lite. Men det jag sagt har substans. Och jag har varit ärlig om mina tillkortakommanden som ekonom. Många anser jag inte är det, utan de säger att de har svar som de faktiskt inte har. Och denna blindhet anser jag kommer ofta från både mer konservativa som radikala läger. Ett hav av frågor ryms i det jag just nu sagt.

….

Jag tror inte det går att utvecklas till en mentalt frisk person utan meditation. Men meditation kan vara många olika saker, att sitta i lotusställning och koncentrera sig på sin andning, en stilla skogspromenad, att sitta i stillhet och begrunda ett livsproblem som man står inför, att bara söka tystnad för en stund, m m. Men gemensamt för alla former av meditation är att det är den viktigaste och bästa gåva man kan ge till sig själv. Dessa stunder av vila, inre ro, eftertanke, av att ”sitta still” och möta sig själv och livet som det är utan att fly, och att bli kvar tills det att ”själen klarnat” och man börjar finna en väg ut ur de problem man har framför sig. Förstå betydelsen av det jag nu säger.

Meditation i denna mening är startpunkten för att förändra hela sitt liv i grunden.

….

I djupen kan en människa både förlora sig själv och finna sig själv. Det kan tyckas som att det därför är bäst att inte bege sig mot djupen eftersom det finns denna risk att gå förlorad, att helt tappa orienteringen, men det är att missuppfatta saken. För ett är säkert, att lever man bara på ytan så kommer man helt säkert att tappa bort sig själv. Tänk efter själv. Går det att finna svar på vad som är sanning, rätt, godhet och skönhet utan att ställa sig dom frågorna? Och med dom frågorna är vi redan i djupen. Och där börjar resan mot verkliga svar.

Är inte det hoppfullt? Att det verkligen finns svar, att det finns lösningar, att inte allt slutar i mörker.

Sanningens ljus.

Sök sanningen.

Och sök godheten.

Det är orienteringspunkter för sinnet.

….

Har jag någonsin läst en utförlig artikel om pacifism i en svensk dagstidning? Nej det har jag inte. Det är fullt möjligt att det finns flera svar på varför det förhåller sig så i Sverige. Det är också fullt möjligt att jag missat något.

….

Det står mycket i mina böcker. Den här texten är att ses som kompletteringar. Och ibland också som vidareutvecklingar.

….

Har mött buddhistiska lärare som förlorat sig själv i föreställningar om hur en buddhistisk lärare skall vara. Bristen på originalitet och autenticitet har avslöjat dom. Dalai lama och Thich Nhat Hanh räknas inte dit. Jag älskar dom och dom har min fullaste respekt.

….

På den andliga vägen möter man många människor som lovar massa fantastiska saker. Min erfarenheter är att många inte håller vad dom lovar.

Det är precis som med politiker.

….

Mänsklighetens största psykiska sjukdom stavas V-Å-L-D. Är det inte förunderligt att det inte lagts ner större möda på att förstå denna sida i människan.

Idag kan vi utrota oss själva från jordens yta med de vapen vi har.

Hur uppenbara skall problem bli förrän vi förstår att vi har problem?

….

Döda alla pacifister, skrek mobben. Löser detta några problem? För vilka blir kvar?

….

Det finns inom den s k ”nyandliga världen” människor som företräder idéen att det finns stora avatarer som inkarnerats till jordens yta för att undervisa mänskligheten om vad som är sanning och rätt. Några av de som tror på denna idé hävdar också att Buddha, Jesus och Muhammed skulle vara sådana personer och att de skulle vara ekvivalenta i förhållande till varandra och undervisa om en och samma sak. Ingen av dessa idéer tror jag på, i alla fall inte på det sätt som de ofta framställs. Måhända kan man tala om avatarer, men jag gör det ogärna eftersom detta begrepp för tankarna till någon person som skall besitta allvetenhet och fullständigt suveräna övernaturliga krafter, och jag har verkligen inte funnit någon sådan, och det heller inte efter ett livslångt sökande och forskande i den andliga världen och litteraturen. Och Buddha, Jesus och Muhammed finner jag det så uppenbart att de var helt olika personer med olika läror, framvuxna som de var ur helt olika sociala och historiska omständigheter. Så alla dessa idéer om sådana avatarer har helt fallit för mig på min väg, och jag kan därför bara rekommendera mina läsare att själv pröva dessa idéer mot verkligheten och logiken för att se om det verkligen ligger något i dem. Kanske några kommer till samma slutsats som jag efter denna prövning.

Under alla omständigheter blir konsekvenserna oerhörda för vilka svar man själv ger sig på dessa frågor.

….

Jag har tänkt mycket på mörkret. Bl a på hur demagoger, diktatorer, auktoritära ledare, håller människor i skräck med terror, tortyr och allsköns hårdföra metoder. Med allt detta mörker i åtanke, och med sorgen för alla de som drabbas, kan jag inte tänka annat än att mänskligheten måste finna svar på hur vi skall ta oss ur detta mörker. Och ett är säkert, och det är att vi inte kan ta oss ur mörkret genom att bli likadana som dom, utan vi måste komma med något annat. För är det inte absolut så, att om vi blir likadana som dom kommer mörkret bestå?

….

Den första kritiken pacifister får höra är att dom är naiva. Den andra att dom är orealistiska. Den tredje att dom lever i en drömvärld.

Med denna kritik står vi med alla stora och djupa frågor framför oss. Vad är mognad, egentligen? Vad är realism, egentligen? Vad är dröm och verklighet, egentligen? Kort och gott, vad är sanningen egentligen?

Ett tips. Gräv i den sista frågan och se var du hamnar. Svaren kanske kommer att överraska dig.

….

Går det att bli ”för god”? Nej det tror jag inte, det går bara att ha fel föreställningar om vad godhet faktiskt är. Och det är något helt annat.

….

Jag är gripen av Jesus. Jag har aldrig kunnat släppa honom.

….

Medvetande. Medvetenhet. Med-vetande. Med-ett-vetande. Roligt att bryta i ord ibland. Vad är att tro? Vad är att veta?

Omedvetenhet. Det omedvetna. Det undermedvetna. Psykologiska begrepp. Freud och Jung har inte samma syn på dessa begrepp.

Medvetslös. Medvetslöshet. Ord komna ur de föregående.

Medvetenhetens under. Namnet på en av texterna i min andra bok.

….

Otis Redding. Don’t be afraid of love. Han har rätt.

….

Anita Baker. Det är stor kultur!

….

World military expenditure was $1686 billion in 2016, an increase of 0.4 percent in real terms. SIPRI

Och Sverige följer med.

….

När de militära krafterna har makten över det offentliga samtalet och problembeskrivningarna, ja då blir det som det blir.

….

Kan det vara så att idén om Jesus som Gud dog redan för två tusen år sedan i och med hans död på korset? Kan det vara så att idén om Petrus som den klippa på vilken Kristi kyrka skall byggas på kan tolkas på ett annat sätt än vi vant oss vid? Om båda dessa frågor är sanna får det enorma konsekvenser för kristendomen.

Vad betyder det jag nu säger?

Att det går att läsa bibeln som att Jesus dog helt maktlös och därmed helt igenom mänsklig. Att det går att förstå Petrus mer som en andlig förebild än som ”den första prästen”. Ja, kanske går det att tolka det så, att Jesus levde och dog för Gud så som han uppfattade honom, och att Petrus, från den punkten att han sa sig tro att Jesus var den han var, blev sinnebilden för våran egen resa till tro på Jesus. Vi precis som Petrus måste kämpa med hur vi uppfattar Jesus, och när vi väl efter att ha lärt känna Jesus, kommer fram till att han faktiskt är den han utger sig för att vara, ja då kommer även vi att bli samma ”klippa” som Petrus var.

Men Petrus var en mycket mänsklig klippa. Petrus svek Jesus och fick fortsätta kämpa med sig själv och sin tro, och så kommer det också att vara för oss. Men till slut så kunde inte Petrus lämna Jesus längre, och han fick betala sitt pris för det. Men tydligen segrade kärleken.

Här vill jag nästan släppa min tanke om vilken betydelse dramat mellan Jesus och Petrus kan ha.

Det är stort nämligen.

Och varje människa måste komma fram till sin egen tror.

Själv har jag som sagt inte släppt Jesus.

Jag söker fortfarande efter den Jesus som finns bakom de bibliska texterna.

Den verkliga Jesus.

Han som finns bortom orden.

….

Den som aldrig varit förtvivlad kan inte vara psykiskt frisk. För hur är den människa funtad som aldrig slagits till backen av livets sorger och komplikationer!?

Och i nutiden är sorgerna större än någonsin.

Ty, vi är på väg att förinta oss som art från jordens yta.

Det kan inte bli värre än så.

….

Det verkar som att det finns många som hävdar att de är clarvoajanta. Jag måste säga att jag inte stött på någon som vet hur allt ligger till.

….

Jag har gått igenom stora djup i livet. Om detta har jag skrivit i mina böcker och texter.

….

Ett liv utan djup blir olidligt.

Det finns stor skönhet i djupen.

Stor konst växer därur.

….

Till slut segrar livet över all förkrossande ondska.

Låt livet segra i ditt eget liv.

….

För ca trettio år sedan var jag ute på en promenad, och jag mediterade över innebörden av begreppet Helig. Jag funderade över vad det betydde. Och svaret träffade mig som en blixt från klar himmel.

Av Gud och därför okränkbar.

Jag har aldrig släppt den definitionen.

….

Ord i en dröm som jag hade. Se detta, detta är ett järtecken och du måste gå igenom detta för människorna.

Om den drömmen och mycket annat har jag skrivit om i min andra bok Född 1964 – Profetiska skrifter.

….

Min Gud.

Så jag älskar dig.

/Ivar Rönnbäck

28/4 – 2018